– 10.3.2022

Aktuellt: Kriget i Ukraina och om aktuell säkerhetspolitik

AKTUELLA STÄLLNINGSTAGANDEN

Vad kan man göra?

 ->Underteckna apellen  om att inte använda kärnvapen i Ukraina kriget (och att Ryssland skulle dra sig tillbaka och sluta kriget)
-> Underteckna vädjan om att hjälpa ryska krigsnekare och ge dem skydd I EU 
– > mera information om hur stöda ryska medborgarorganisationer och aktivister kan du hitta på Vapenvägrarnas sida ( på finska ) här  
-> hjälp civila krigets offer tex: via Röda Korsset mera info här , eller via Rädda Barnen mera info här ellet via Unicef  mera här

SÄKERHETSPOLITISKA DEBATTEN:

Fredsförbundet tror inte medlemskap i Nato skulle stärka fred

Fredsförbundet tog ställning till frågan om Finland borde  gå med i Nato före Rysslands anfallskrig mot Ukraina i februari. Förbundets grundinställning  i Nato -frågan har inte i det stora hela ändrats sedan dess, men man följer den finländska debatten som förs kring ämnet och deltar i den på olika fora, och man förstår att finländarna är upprörda över Rysslands militaristiska politik, anfallet av Ukraina, krigsbrotten och att grannen Ryssland synes att glida in i att bli en  allt autoritärare och totalitärare stat, som känns hotfull. 

Kanske allra mest är förbundet dock oroat över frågan kring massförstörelsevapen, kärnvapen och hur tider av ökad spänning i intrenationella relationer,  och stark motsättning mellan miltära stormmakterna, påverkar nedrustnings och kontrollavtalen och möjliga hotet av användande av massförsörelsevapen.

14.2 sade Fredsförbundet att:

  • Finlands utrikes- och säkerhetspolitik har redan länge haft som sitt tydliga mål att hindra att Finland hamnar som part i en militär konflikt. Om världens mest förödande och mäktigaste militärmakter förs att stå emot varandra vid Finlands gränser, så bara ökas de hot som riktas mot oss. 

  • Fredsförbundet anser inte att Finlands anslutning till militäralliansen Nato skulle befrämja en stabil utveckling i våra närområden. Finland och Sverige har länge varit fria från militära allianser och hållit sig utanför stormakternas konflikter. Detta har möjliggjort en stabil utveckling och dessutom gjort det möjligt att verka som medlare i internationella kriser. Denna möjlighet bör inte riskeras genom anslutning till militärallianser.

  • Också med tanke på sin egen fördel måste Finland fungera som ett exempel på hur man kan hitta fredliga lösningar.

  • Finland kan också stärka sin ställning genom att hålla sig utanför militärallianser och betona de principer som gäller till exempel OSSE-ländernas självständiga beslutfattande. Finland kan inte tillåta utländska styrkor på sitt område, för att undvika att vi skulle bli en tummelplats för motståndarna i eventuella kriser.  

***

Fredsförbundet 24.2. Ryssland bryter mot FN-stadgan med sitt anfall mot Ukraina!

Nu kan man se vad det leder till, när maktpolitik och kärnvapenhot får ta plats i internationell politik och i förhållandet mellan stater! Det är en ytterst sorglig dag när Ryssland tog till krigshandlingar med flygangrepp på flera mål inom Ukrainas område. Läget för civilbefolkningen, för vanliga människor och för hela Ukraina är nu verkligen svårt.

När vapnen talar har någonting i politiken gått grundligt fel – diplomatin och den internationella politiken har misslyckats. Därefter är det också verkligt svårt att återgå till fredliga förhållanden. Nu är det tid att akut koncentrera de internationella krafterna på att avvärja hotet om storkrig och konflikt och att envist försöka få till stånd förhandlingar och fortsatt diplomati.

På längre sikt måste alla förbinda sig starkare till att arbeta för att respekten för internationell rätt är det centrala i umgänget mellan staterna och för att FN:s och OSSE:s befogenheter och mandat förstärks med olika medel.

***

Fredsförbundets mera omfattande ställningstagande måndagen den 14.2:

Man har aldrig kunnat bygga en bestående fred med vapen. Militära konflikter fördjupar konflikter och stridigheter och leder till bestående motsättningar, ofta för flera generationer framåt.

Det geopolitiska motsatsförhållandet mellan stormakterna har tillspetsats både i Europa och globalt: den retorik och det krigshot som man nu redan i åratal har hört mellan stormakterna är synnerligen oroande. Ukraina har nu hamnat i centrum för motsatsförhållandet i Europa, och där hotar den långdragna konflikten att eskalera till ett storkrig och till en bestående kris liksom i Moldova och i Georgien. Därför måste man finna gemensamma fredliga metoder för att avvärja de faror som hotar Europas säkerhetsarkitektur och hela mänskligheten.  

Fredsförbundet tror inte på den säkerhetspolitiska logik som grundar sig på att krig kan undvikas genom konfrontation och upprustning.

Fredsförbundet vädjar till alla beslutsfattare att flytta fokus från en politik som bygger på maktpolitisk retorik och maktpolitiska handlingar till att beakta de verkliga hot som drabbar medborgarna och till de akuta utmaningar som mänskligheten står inför. Vi måste finna gemensamma fredliga medel för att övervinna dessa hot.

Fredsförbundet håller som bäst på att utarbeta ett fredspolitiskt program, där vi vill utarbeta vår vision för hur samhällen kan byggas upp utan våld och hur konflikter mellan människor och stater kan lösas i samarbete genom förhandlingar och dialog.

Militärallianser och kapprustning raserar grunden för att bygga en samarbetsinriktad värld  

Fredsrörelsens mål är en världsordning som vilar på FN:s principer och som grundar sig på fredligt samarbete och på ett förtroende som är uppbyggt genom överenskommelser och regler. I den världsordningen finns inget rum för konfrontation, kapprustning och militärallianser.

Ett samhälle som respekterar rättvisa, jämlikhet, demokrati och mänskliga rättigheter kan uppnås genom en bestående fredlig utveckling. Förutsättningen för att detta ska förverkligas är att fredliga verksamhetsmodeller och ickevåldsmetoder stöds och utvecklas.

Den spända världspolitiska situationen och Ukraina

Idag är vi mycket långt ifrån detta mål. Världen har drivit in i ett nytt motsatsförhållande mellan stormakterna, en konfrontation som kan ses som geopolitisk till sin natur, på ett annat sätt än den skarpa militära och ideologiska tudelning som rådde under det kalla kriget. I Europa har Ukraina hamnat i skärningspunkten för denna konfrontation, och konflikten som pågått länge kan i värsta fall leda till öppet krig. Detta motsatsförhållande smular också sönder den säkerhetsordning som grundar sig på de principer och överenskommelser som Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa åstadkommit. Motsatsförhållandet kan också göra slut på det system av överenskommelser som de två ledande kärnvapenmakterna har fått till stånd sedan slutet av 1980-talet gällande begränsning och övervakning av kärnvapen.

De centrala, globala problem som oroar människor är klimatförändringen, pandemin och spänningar som orsakas av ojämlikhet. Inte i något land vill vanliga medborgare ha krig, men staternas och militäralliansernas ledare vill stötta upp sin egen ställning och göra sina målsättningar berättigade genom att skapa en bild av ett yttre militärt hot. Då parterna rustar ut sig för krig och koncentrerar trupper vid gränsområden förstärks i sin tur medborgarnas rädslor.

När motsatsförhållandet betonas och rustningen ökar i Ukraina och omkring Ukraina, är det självklart att detta upplevs som ett hot mellan parterna. Med hjälp av detta hot legitimeras den egna upprustningen. Denna rustning leder i sista hand endast till slöseri med mänsklighetens resurser. Resurserna borde användas till fredligt uppbyggnadsarbete i stället för till upprustning.   

Fredsförbundet vädjar till alla parter att aktivt söka förutsättningar för att lindra spänningen och att söka hållbara fredliga lösningar.

Sådana metoder / element är bland andra:

  • Att återställa respekten för FN-stadgan (förbud mot våld i internationella relationer) och OSSE-överenskommelserna (förhandsanmälan om alla krigsövningar, övriga åtgärder som ökar förtroende och säkerhet, Open Sky-avtalet osv.) och att alla OSSE-medlemsstaters suveräna rättigheter och behov respekteras. För att befrämja ett förhandlingsresultat av denna typ understöder vi Republikens Presidents initiativ att i Helsingforsandan söka ett nytt samförstånd för att förstärka säkerheten och samarbetet i Europa
  • Fortsatta förhandlingar om att tillämpa Minskavtalet
  • Att fortsätta förhandlingarna mellan USA och Ryssland om begränsning av kärnvapnen genom att sköta förhandlingarna fristående från lösning av Ukraina-krisen. Att öppna förhandlingar om att avlägsna medeldistansmissiler och att sätta i gång förhandlingar om att avlägsna kärnvapnen från Europa och från den europeiska delen av Ryska federationen
  • Att stöda ett pluralistiskt och mångstämmigt fritt medborgarsamhälle, att höra medborgarna och att öka umgänget över gränserna   
  • Resurserna borde användas för ett fredligt avvärjande av det som hotar samhället i stället för att användas för upprustning.  

Finlands roll som fredsbyggare och behovet att undvika att bli part i konflikten

Finlands utrikes- och säkerhetspolitik har redan länge haft som sitt tydliga mål att hindra att Finland hamnar som part i en militär konflikt. Om världens mest förödande och mäktigaste militärmakter förs att stå emot varandra vid Finlands gränser, så bara ökas de hot som riktas mot oss. 

Fredsförbundet anser inte att Finlands anslutning till militäralliansen Nato skulle befrämja en stabil utveckling i våra närområden. Finland och Sverige har länge varit fria från militära allianser och hållit sig utanför stormakternas konflikter. Detta har möjliggjort en stabil utveckling och dessutom gjort det möjligt att verka som medlare i internationella kriser. Denna möjlighet bör inte riskeras genom anslutning till militärallianser.

Också med tanke på sin egen fördel måste Finland fungera som ett exempel på hur man kan hitta fredliga lösningar.

Finland kan också stärka sin ställning genom att hålla sig utanför militärallianser och betona de principer som gäller till exempel OSSE-ländernas självständiga beslutfattande. Finland kan inte tillåta utländska styrkor på sitt område, för att undvika att vi skulle bli en tummelplats för motståndarna i eventuella kriser.