För högstadie- och gymnasieåldern

Lärarens synvinkel

Global fostran för elever i högstadie- och gymnasieåldern behandlar globala utvecklingsfrågor, mänskliga rättigheter ur ett utvecklingsperspektiv, vardagliga och globala konflikter samt fredliga lösningar till dessa. Global fostran är alltid uppmuntrande och styr alltid deltagarna till aktiv handling. Det är essentiellt att stärka elevernas tro på att de har möjligheter att påverka samhället och därmed förändra saker till det bättre. Fredsskolans aktivitetshelheter stöder de nya läroplanerna och mångsidig kompetens (K2 och K7), fungerar som stöd för fenomenbaserat lärande och som ämnesöverskridande metod.

Jag har undervisat i historia och samhällslära från högstadiet till vuxenutbildning. I ämnet historia, liksom i flera andra ämnen, finns det en risk att man förstärker nationalistiska attityder och stereotypier. Som bäst kan undervisningen ändå främja en helhetlig förståelse för vad fred och jämbördighet är, och styra de unga till handling.

Har eleverna i skolan en möjlighet att begrunda sina värderingar på sina egna villkor? Reflektionen tar tid och kräver att läraren gör mycket förberedande arbete. Jag har märkt att lärarens vardag är hektisk och det blir lätt så att uppgiftshelheter som ligger utanför bokens innehåll ofta begravs under annat arbete. Fredsskolans dramaberättelser och aktivitetshelheter kan hjälpa läraren med det här. Fredsskolans aktivitetshelheter lockar eleverna till tt fundera själva och själva ta reda på saker.

I Fredsskolans dramaberättelser sugs vi genom individens berättelse in i historiska händelser. Bekanta dig till exempel med Nhial-pojkens berättelse om att vara flyktingsituationen i Syd-Sudan eller Rosa Parks bussresa, som satte i gång en kamp om medborgarrättigheter i USA. I berättelserna blir händelserna inte på en ytlig nivå, som fakta i en power point-presentation, utan deltagarna får begrunda komplexa nivåer av händelserna och långsiktiga följder av val som gjorts.

Johanna Laaja, lärare i historia och samhällslära

Berättelser för högstadiet och gymnasiet

Beskrivning av helheten ” Var är du, Hope?”

I Zambias huvudstad Lusaka bor två flickor, Deborah och Mwansa. Flickornas livsstigar korsas, brister och möts igen. Ingendera av de unga flickorna bor längre med sina föräldrar. Vem får de stöd av, hurdana utmaningar möter de och vem eller vad styrs deras handlingar och beslut?

I berättelsen finns en stark prägel av förändring och önskan om hurdan framtiden kunde vara. Det som blir centralt är betydelsen av aktivt medborgarskap och de små stegen. Berättelsen baseras på verkliga situationer och förhållanden. Zambiska Hope, som figurerar i verkstaden på video, har som motto ”Jag vill uppnå stora saker!” Hurdana är de tankar som styr finska ungdomars liv?

Ur FN:s mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) behandlas speciellt att minska på ojämlikhet, skolgångensbetydelse som förutsättning för ett jämlikt samhälle samt eget aktivt agerande för att bygga en hållbar framtid. Vilken plats har jag och vilket ansvar har jag i en global värld, och hur kan vi främja den förändring som vi vill ha?

I berättelsen för elever i årskurs 5-6 läggs fokus på empatifostran och betydelsen av hur näromgivningen agerar. I verkstäderna för elever i högstadieåldern öppnas globala ömsesidiga beroendeförhållanden och nätverk av orsak-verkan-förhållanden. Genom drama övas färdigheter i att leva sig in i någon annans ställning, att inta olika synsätt samt problemlösningsförmåga.

Nhials berättelse om flyktingskap

Berättelsen handlar om en 14-årig sydsudansk pojkes flykt då beväpnade trupper anfaller hans hemby i Sydsudan år 2013. Flyktresa leder Nhial till FN:s flyktingläger i Uganda. Deltagarna får tillsammans fundera på Nhials framtidsutsikter. Genom berättelsen undersöks globala utvecklingsfrågor och krigets följder för individen ur en ung människas perspektiv. Trots hårda ämnen är det hoppet om något bättre och tron på framtiden som för deltagarna genom berättelsens händelser.

Teman som kan behandlas genom berättelsen: flyktingskap som fenomen, dess orsaker och följder, FN:s mål för hållbar utveckling (Agenda 2030), jämbördighet, aktivt medborgarskap och globalt ansvar. Berättelsen baserar sig på en verklig situation och verkliga förhållanden.

Rosa Parks – civilkurage

Kan en människa förändra världen till det bättre? I sydstaterna i USA på 1950-talet var hela samhället uppdelat i en värld för förtryckta svarta och en annan för privilegierade vita. Uppdelningen gällde allt: skolor, parkbänkar, kaféer och bussar. År 1955 bestämde sig den mörkhyade sömmerskan Rosa Parks för att ställa sig upp mot den ojämlika lagstiftningen, och hon vägrade ge sin sittplats i bussen åt en vithyad man. Den här incidenten följdes av en händelsekedja, som slutligen ledde till att rassegregeringslagen avskaffades i Alabama.

Tillsammans funderar deltagarna på icke-våldsamma sätt att påverka, och på huruvida det finns ojämlikhet i vårt samhälle. Hur kan man ta tag i diskriminering och hur kan man medverka till att de mänskliga rättigheterna förverkligas?

Teman som kan behandlas genom berättelsen: fördomar, rasism, mod till att handla och ta tag i saker, mänskliga rättigheter, aktivt medborgarskap och att växa till globalt ansvarstagande. Berättelsen lämpar sig för elever i årskurs 6 och äldre. Berättelsen baseras på verkliga händelser.