Det finsk-amerikanska försvarssamarbetsavtalet DCA är farlig avskräckningspolitik

16.12.2023

Fredsförbundet: Det finsk-amerikanska försvarssamarbetsavtalet DCA är farlig avskräckningspolitik

Det bilaterala försvarssamarbetsavtalet DCA mellan Finland och USA som ska undertecknas på måndag binder Finland till USA:s globala militära strategi och begränsar vår nationella suveränitet på ett sätt som går utöver vårt medlemskap i Nato. I DCA-ramavtalet ställer Finland inga villkor för USA:s kärnvapenpolitik  beträffande finsk mark eller dess omedelbara och permanenta militära närvaro i Finland. Därför är det nu riksdagens ansvar att utforma villkor och tolkningar av Finlands politiska linjedragning,  i likhet med  betänkandet när man godkände  Nato-avtalet.

Fredsförbundet kritiserar den extraordinära sekretess som hela tiden präglat beredningen av avtalet, en sekretess som sträckte sig t.om. till de parlamentariska utskotten. Avtalet är trots allt av samma betydelse som EU-medlemskapet och Nato-medlemskapet, men beredningssättet strider mot riksdagens tidigare uttalanden. När riksdagens utrikesutskott godkände regeringens betänkande om Finlands anslutning till Nato (UaVM 5/2022 vp─ VNS 1/2022 vp, VNS 3/2022 vp, 3.2.23) krävde rapportens slutsatser (93) att

”I den fas som följer på inlämnandet av medlemskapsansökan måste vi inleda en diskussion om och analys av vilken säkerhetspolitisk roll Finland har för avsikt att inta som Natomedlem” 

En motsvarande diskussion och övervägande ägde inte rum före beredningen av detta DCA-avtal. Av den anledningen måste man i  kommande riksdagsbehandling av avtalet  föra en genuin, öppen och djup diskussion om vad ”ramavtalet” innebär  i olika delar av avtalet. . I samband med undertecknandet i Washington på måndag måste man framhålla tydligt att det slutgiltiga beslutet om avtalet tas av Finlands riksdag, som har suverän rätt att ge sina egna tolkningar.

Nato-medlemskapet begränsar inte Finlands utrymme att aktivt agera för internationell kärnvapennedrustning, och det begränsar inte heller nationella möjligheter att förhindra användning av kärnvapen på Finlands nationella territorium och på dess mark. Av den anledningen är det oroande att minister Häkkänen drog mattan under riksdagens fötter på presskonferensen den 14.12 när han presenterade sina egna tolkningar av innebörden av DCA-avtalet. Försvarsministern tycktes betona vikten av avtalet för den militära centrala balansen mellan USA och Ryssland, som förlitar sig på ländernas kärnvapen.

Häkkänen konstaterade:

”Vi är fullt förbundna till det skydd Natos och USA:s kärnvapen erbjuder. Därför har vi inte gjort några egna begränsningar i det här avseendet” (HS ”Kova pidäke naapurille” 14.12 klo 15.54).

14.12 kl. 15.54).

När Finland ännu under medlemskapsansökningens tid fortfarande tydde sig till och framhävde som referens nordisk politik och militärpolitiskt samarbete mellan Norge och Sverige, verkar den närmaste partnern nu vara USA. I medlemsdiskussionerna övervägdes möjligheten att Finland skulle införa restriktioner för kärnvapen liknande dem i Norge, Danmark och några andra NATO-medlemsländer.

Fredsförbundet förutsätter att regeringen klart och tydligt förbinder sig till att inga kärnvapen kommer att placeras på finsk territorium , vilket republikens president och utrikesministern försäkrade ännu i november 2022. På den tiden ansåg militära experter att utplaceringen av kärnvapen inte var militärt meningsfullt. I regeringens proposition  angående Nato -medlemskapet hänvisade man till att kärnenergilagen inte tillåter kärnvapen på Finlands territorium och att brottsrätten också  innehåller en motsvarande paragraf. Minister Häkkänens förslag om ett  ”fullt  engagemang utan några separata begränsningar” skulle vara ett tydligt steg bort från den grund på vilken Finlands medlemskap i Nato byggdes den 4 april 2023.

Försvarsministern hade också en oroväckande syn på innehållet i den nya, aktiva avskräckningspolitik som erbjuds Finland: ”Vi vet mycket väl att utpressning, påtryckningar, hot och till och med krigföring med kärnvapen inte har försvunnit från Rysslands handlingsrepertoar. Det är därför dessa alla också ingår i Natos och USA:s handlingsrepertoar.”

President Putins politik med påtryckning, utpressning och hot med Rysslands kärnvapen har igen återuppväckt kärnvapenkrigets fasansfulla bild i allas vårt medvetande. Det ligger inte i någons intresse att västvärlden, än mindre Finland, som motsätter sig Ryssland, går med i denna makabra dödsdans. Också utrikesutskottet betonade  detta i slutsatserna av sin rapport om NATO-medlemskap:

”Aktiv och proaktiv diplomati och stabilitetsfrämjande utrikes- och säkerhetspolitik står inte i konflikt med NATO-medlemskapet, och deras fortsättning är också viktig som NATO-medlem.”

I denna anda måste Finland tillsammans med alla sina samarbetspartner arbeta för att bryta cirkeln av hotande med kärnvapen, och för att skapa förutsättningar för nya förhandlingar om en återgång till en avtalsbaserad  säkerhetsarkitektur gällande begränsning och kontroll av kärnvapnen.